Har ni någonsin hört en deprimerad människa säga "Det är synd om mig för min granne mår dåligt" ?
Personen blir deprimerad när den inser att den befinner sig i en dålig situation och att den mår dåligt av det. Personen tycker så synd om sig själv att den mår ännu sämre och får tillslut sin diagnos. Det blir ännu värre om den själv satt sig i den situationen. Då mår den hemskt dåligt samtidigt som den skyller allt på sig själv - vilket leder till ännu mer dåligt mående. En deprimerad person är deprimerad för att den tycker synd om sig själv. Och inte tror jag att en diagnos på det hjälper. Det får dem istället att inse allvaret i situationen och ni kan nog lista ut vad det leder till.
Många deprimerade personer vill ha uppmärksamhet. De vill att fler ska tycka synd om dem och förstå hur dåligt de mår. De kan då till exempel försöka leda samtal i den riktningen eller berätta om det i blogg- eller facebookinlägg. De VILL att folk ska veta och om de inte säger det rakt ut så visar de det på andra sätt.
Deprimerade personer försöker ibland bota sin depression, eller så gör de det för att straffa sig själva eller för att rymma från verkligheten. Men något de aldrig tänker på är hur det påverkar folket runt omkring dem. Hur kul är det för ett barn att se sin pappa full varje kväll? Hur roligt kan det vara för en mamma att hennes barn tar sitt liv? I dessa fall är det okej för de närstående att själva vara egoistiska. Det är inte för mycket begärt att inte vilja ta skada av att någon annan tycker synd om sig själv.
Depression är oftast fullständigt förståeligt, men det beror ändå alltid på ren egoism. Och det blir inte lika lätt att förstå när personen tar ut sin själviskhet på andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar